Från gård till Gaffel
Text: Christian Tikkanen
Bild: Europorter official

Vad vi äter och hur vi producerar maten är avgörande för hur vi tar vara på den egna och kommande generationers hälsa. Våra livsmedelssystem kan inte vara motståndskraftiga mot kriser som corona pandemin om de inte är hållbara.
European Green Deal är en
strategi som blev framlagd av EU kommissionen i 2019, en strategi som genom en
modern och konkurrenskraftig ekonomi skall göra Europa till världens första
klimatneutrala kontinent.
I hjärtat av EU:s Green Deal hittar man "Farm to Fork-strategin" från 2020 med
mål om ett mera hållbart mat system där sunt kosthåll från en sund planet och
mat-säkerhet står i centrum.
Ett livsmedelssystem består av allt som påverkar matproduktionen och tar av sig hela
värdekedjan, allt från produktion, vidareförädling, infrastruktur,
distribution, handel och förbruk. Ett hållbart livsmedelssystem skall inte bara ombesörja
för mat säkerhet, god näring och hälsa, det skall samtidigt också ta vara på naturen
och miljön. Vi behöver ett hållbart livsmedelssystem som ser till att miljön samt sociala och
ekonomiska förhållanden omhändertas i alla led.
Coronapandemin satte alla livsmedelssystem
på prov genom olika smittskyddsåtgärder, nedstängningar och restriktioner i många
led. Frågor anknutna till mat säkerhet, självförsyning och framtidens klimatutfordringar
har blivit högaktuella. För att få till en ändring måste vi redesigna våra livsmedelssystem som i dag står
för nästan en tredjedel av det globala växthusgasutsläppen, förbrukar stora
mängder av våra naturresurser som resulterar i förlust av biologiskt mångfald
och negativa hälsoeffekter på grund av undernäring.
Dagens livsmedelssystem tillåter heller inte rättfärdig ekonomisk avkastning och levebröd för alla aktörer. Klimatförändringarna vill påverka möjligheten till att producera tillräckligt med mat till en ökande befolkning och utfordringarna går ut på hur vi kan producera tillräckligt med sund mat på ett hållbart sätt i tiden framöver.

Farm to Fork-strategin
har som sitt mål att få fortgång i övergången till ett hållbart livsmedelssystem och
stadfäster flera ambitiösa mål. Strategin har hållbar matproduktion i centrum
och vill reducera användningen av insekt- och ogräsbekämpningsmedel med 50 % och
öka ekologisk jordbruksareal med 25 % innan 2030.
Enligt strategin innebär det att nya livsmedelssystem skall:
* Ha en neutral eller positiv miljöpåverkan
* Bidra till att minska på klimatförändringarna och tillpassa sig dess konsekvenser
* Reversera förlusten av biologiskt mångfald
* Säkerställa mat-säkerheten, näring och folkhälsa och se till att alla har tillgång till hållbar, trygg och näringsrik mat
* Erbjuda rimlig mat samtidigt som det genererar en mer rättfärdig ekonomisk avkastning, främjar konkurrenskraften i EU:s försörjningssektor och främjar en rättfärdig handel.
Vi behöver ett robust livsmedelssystem som fungerar under alla omständigheter, också i kristider. Pandemin har gjort oss mera medvetna på förhållandet mellan hälsa, ekosystem, leveranskedjor, konsumtionsmönster och gränsöverskridande distribution. Konklusionen är den att vi måste göra mycket mer för att hålla oss själv och planeten vår sund och frisk för framtida generationer.
Det stadigt återkommande utfordringarna med torka, översvämningar, skogsbränder och nya skadedjur är en konstant påminnelse om att matproduktionen, och därmed också livsmeldessystemet vårt är hotat och måste bli hållbart och flexibelt.
För att förstå hur vårt livsmedelssystem kan ändras så måste man se på helheten och alla processer som skall till för att maten som odlas på gården hamnar på din och min gaffel. Produktionsmetoder, matsvinn, utsläpp, transport, distribution och konsumtionsvanor är några av det många element som spelat en roll i matens resa från A till Ö. Alla aktörer i näringskedjan måste ta ansvar för att öppna för en hållbar utveckling i näringskedjan.
Bönder, fiskare och vattenbruksproducenter måste ändra produktionsmetoder snabbare och utnyttja det bästa av naturbaserade, teknologiska och digitala lösningar för att kunna leverera bättre klimat- och miljöresultat, samt reducera och optimera användandet av insatsmedel som växtskyddsmedel och konstgödsel. Dessa lösningar kräver mänskliga insatser och ekonomiska investeringar men ger också högre avkastning om man skapar ett mervärde och reducerar kostnaderna.
Ett hållbart livsmedelssystem ger nya möjligheter för operatörer i värdekedjan för mat. Ny teknologi och vetenskap, kombinerat med ökad offentlig medvetenhet, förståelse och efterfrågan på hållbar matproduktion vill vara till fördel för alla intressenter.

I Farm to Fork-strategin
betonas konsumtionsperspektivet högt och konsumenten skall i högre grad kunna
ta näringsmässigt sunda val. Det kräver underlättande och tydliga målsättningar
från myndigheternas sida, men ökad kunskap om hållbar matproduktion kan också
bidra till att konsumenten i högre grad blir medveten sin egen roll i livsmedelssystemet.
Det är inte bara livsmedelsproducenterna som bär det slutliga
ansvaret för en hållbar utveckling, det vilar också ett stort ansvar på
myndigheterna i att kommunicera om hållbar matproduktion för sina medborgare
och på den punkten har Finland varit en av det sämsta i klassen, den offentliga,
läs kommunala och statliga konsumentupplysningen, har på detta område varit lika
med noll, vi får hoppas att detta förändrar sig till det bättre och att man aktivt medverkar till att uppfylla EU:s Green Deal mål och dess Farm to Fork-strategi.