Vad har Tove Jansson och rulltårtan gemensamt?

09.08.2021

Text och bild: Christian Tikkanen

Tove Jansson (1914 - 2001) var dotter till skulptören Viktor Jansson och konstnären Signe Hammarsten-Jansson. Hon växte upp med två bröder; sommartid i huset i skärgården, vintertid i staden i föräldrarnas ateljé. Som vuxen studerade Tove Jansson teckning vid Konstfack i Stockholm och reste runt i Europa, men bosatte sig sedan åter i Helsingfors. Tove Jansson arbetade som illustratör och tecknare bland annat i tidskriften Garm, med en politisk udd mot Finlands samarbete med Tyskland under Hitlers tid vid makten. Jansson undertecknade sina verk med ett litet troll som påminner lite om det som sedan utvecklades till mumintrollet.

Den första boken om mumintrollen kom ut 1945 och heter "Småtrollen och den stora översvämningen", där mumintrollen börjar ta form. Sedan följer över tio böcker med mumintrollen där en hel värld, muminvärlden, växer fram med småknytt, homsor och hemuler. Tove Jansson flyttade ut i skärgården med livskamraten Tuulikki Pietilä, illustratör och professor i grafisk konst. Närheten till skärgården och havet är ett återkommande tema i Janssons författarskap, såväl i barnböckerna som vuxenböckerna.

Tove Janssons muminvärld skildras i de nio prosaböckerna, i tre bilderböcker samt i den tecknade serie som Tove Jansson skapade tillsammans med brodern Lars Jansson. I slutet av 1960-talet började Tove Jansson skriva böcker för vuxna; noveller, barndomsskildringar och berättelser.

Det finns mycket symbolik och psykologi i Tove Janssons författarskap, inte minst i muminvärldens karaktärer och berättelsernas händelseförlopp. Mumindalen är ett tryggt matriarkat där Mumin mamman med kärleksfull hand organiserar och styr, medan Mumintrollet och hans vänner den rädde Sniff och vagabonden Snusmumriken är ute på äventyr och är med om såväl stora som små katastrofer.

Nya och gamla karaktärer dyker upp i mumin dalen och fyller på det rika persongalleriet. En del av Janssons berättelser har ett sådant psykologiskt djup att de blivit ett uttryck för företeelser, till exempel det osynliga barnet i boken "Det osynliga barnet och andra berättelser" (1962), där ett barn blir osynligt eftersom ingen ser eller uppmärksammar henne. Tove Jansson ger genom Muminvärlden ett utsnitt ur verkligheten på flera olika nivåer, så att både barn och vuxna har behållning av dessa berättelser.

Vad har Tove Jansson och rulltårtan gemensamt? Jo, den 9 augusti firar vi Tove Janssons födelsedag, hon skulle blivit 107 år detta år 2021, och en annan betydelsefull dag av gastronomisk karaktär, nämligen rulltårtans dag, två finlandssvenska företeelser, en personlighet och ett bakverk som borrat sig fast i vår finlandssvenska identitet firas nu varje år den 9 augusti.

Rulltårtans ursprung hittar vi förmodligen i det franska bakverket "La bûche de Noël". Bakverket har inte alltid varit det läckra bakverket vi känner idag. Framför allt var den förknippad med den centrala delen av en gammal fransk ritual. För länge sedan, på årets längsta natt, vid vintersolståndet, förekom det en rad ritualer som skulle välkomna kylan och skydda människorna mot osynliga andar. Traditionen med det moderna bakverk La bûche de Noël är en påminnelser över denna sed.

En gammal och noggrann ritual

La bûche de Noël var i sina tidiga dagar en enkel men enorm träbit, en trästock, inte ett bakverk. Historiker tror att denna sed har sitt ursprung på 600-talet f.Kr. Därefter finns det inga fler spår. Vi finner det inte nämnt förrän på 1200-talet, i hjärtat av medeltiden förklarar Nadine Cretin som är historiker specialiserad på religiös antropologi och författare till Fêtes et traditions occidentales (2020). "Herrarna erbjöds en stock av livegna i utbyte mot land". Trästocken skulle väljas noggrant så att den brinner långsamt "och sprakar så mycket som möjligt som ett tecken på framtida lycka". Stocken välsignades sedan och släcktes före soluppgången berättar Nadine.

Seden fortsatte fram till 1800-talet och förekom i Provence, författaren Fréderic Mistral återger ritualen i detalj. Han förklarar att stocken sattes i eldstaden mycket högtidligt. Det yngsta barnet i huset och hans farfar, och därför det äldsta, skulle bära stocken till eldstaden. Sedan, på stocken dekorerad med löv, hälldes lite vin, honung eller olja som ett erbjudande för att skydda invånarna från onda trollformler och från andarna bortom.

Det var först på julafton som stocken skulle brännas. Den skulle brinna fram till nästa dag, eller beroende på region, fram till tolv dagar senare. Det sades att den samlade askan hade religiösa krafter, att den gav ett strakt skydd.

Från en trästock till ett bakverk

Tid och uppfinningar har gradvis förändrat denna tradition. "stocken som vi satte i eldstaden försvann under första halvan av 1900-talet till förmån för kockar", förklarar Nadine Cretin. Så här gav de stora trästockarna vika för mindre, placerade i mitten av bordet, sedan saftiga bakverk med liknande utseende.

Men även här stöter historiker på stora svårigheter att fastställa ett exakt datum. För att säga sanningen vet man inte riktigt bakverkets exakta ursprung. Det uppfanns troligen samtidigt som smörkräm åren 1870-1880 ", framhåller Nadine. Uppfinnaren av efterrätten är också okänd, olika franska konditorier kämpar om faderskapet. Det verkar som att idén uppstod samtidigt på olika platser.

Hur som helst, La bûche de Noël etablerar sig långsamt bland julens desserter tillsammans med pudding i Storbritannien, Stollen i Tyskland och Panettonen i Italien. Det var dock inte förrän i slutet av andra världskriget som jul-stocken blev mer demokratisk i alla fransktalande länder och blev jul dessertens flaggskepp. Det har inte kunnat bekräftas men sannolikheten för att det franska bakverket La bûche de Noël, eller jul-stocken som den också kallas kan vara fadern och upphovet till den rulltårta vi känner ligger ändå nära tillhands eftersom den franska "jul-stocken" innehåller alla de samma grund ingredienserna som för den rulltårta vi är vana med vid det finländska kaffebordet.

Rulltårtans dag firas alltid den 9 augusti och blev instiftat av Rulltårtans vänner i 2012. "Genom att verka för kunskap och glädje runt detta lilla bakverk".

Källhänvisningar:

Elin Lundmark. Stockholms stadsbibliotek.
Nadine Cretin, historiker och författare, specialiserad på religiös antropologi. Frankrike
Fréderic Mistral Författare. Frankrike
Ulla Majoube, Fransk folklivsforskare och författare till La bûche de Noël: son histoire et ses symboles
Rulltårtans vänner