Taste 2021/3

Artikeln har publicerats i Taste 3/2021, s. 40-43


Juni 2021

Jordpäron - en knöl värd att predika för

Så här i försommartid har väntan på den första skörden av nypotatis, eller tidig potatis som den också kallas, varit lång. I Finland inleds säsongen för tidig potatis för det mesta ordentligt i samband med midsommarveckan då sorter så som Timo, Sieglinde eller Siikli , Annabelle, Solist och Carrera dyker upp på våra midsommarbord.

Det var på 1720-talet som potatisen kom med tyska plåtslagare till Finland och Fagerviks järnbruk i Ingå i Västra Nyland. Redan 1729 publicerades en första handbok i potatisodling, men odlingen tog inte riktigt fart i skuggan av rovan. Till en början blev potatisen främst bekant på herrgårdarna, prästgårdarna, bruksorterna och i städerna längs kusten.

Det finns även uppgifter som visar att potatisen första gången kom till Finland med den svenske generalen Carl Gustaf Armfeldt. Det anmodades i ett kungligt brev 1712 att potatisen skulle endast användas som nödproviant och också "om till der hafva god jord och bruk" odlas för att försörja det svenska rikets soldater som befann sig i Finland.

Krig, sjömän, potatisutskott, prästerskap och brännvin
Pommerska kriget (1757–1762) bedöms däremot ha inneburit en slags vändpunkt för att potatisen fick en bredare spridning. Då finländska soldater som deltagit i kriget återvände hem från Tyskland hämtade de med sig potatis till soldattorpen i Nyland, Tavastland, Egentliga Finland och Österbotten. Härifrån spred sig potatisen vidare till allmogen.Potatisens guppiga färd till Finland lär även ha gått genom Danmark och Sverige då sjömän hämtade potatis med sig. På torget i Åbo såldes de sällsynta knölarna under namnet päron eller jordpäron.

Finlands äldsta jordbruksrådgivningsorganisation, Finska Hushållningssällskapet grundande under sitt första verksamhetsår 1797 ett skilt potatisutskott. Med statens stöd delades fram till 1810 ut gratis utsäde till 18 500 personer, särskilt bland allmogen. Potatisutskottet uppmuntrade till potatisodling bland annat genom att belöna den som byggde jordkällare med medalj.

Även prästerskapet hade en aktiv kunskapsspridande roll i att handleda och uppmuntra till potatisodling. I vissa församlingar lästes rent av odlingsråd, förvaringsråd och recept upp efter den egentliga gudstjänsten.

Potatisens slutgiltiga genombrott i Finland bedöms ha kommit i början av 1800-talet då man insåg att odlingsväxten även lämpade sig som råvara till brännvin.

Är du snål på snålsoppa?
Så här i sommartid när de färska grönsakerna är i säsong är det dags för matvänner i de svenska delarna av Finland att tillreda snålsoppa. Man kan säga att snålsoppa påminner om svensk ängamat, men den kan också förklaras som en redd grönsakssoppa. På finlandssvenska har "snål" även en annan betydelse än enbart gniden eller överdrivet sparsam utan man kan också vara snål, dvs. sugen, på någonting gott.

Mikael Reuter, en av våra främsta finlandssvenska språkvetare, bedömer att man kan tolka snål i snålsoppa på två sätt: "antingen så att soppan är så god att man blir "snål" på den, eller så att ingredienserna är så billiga att man kan tillreda soppan också om man är snål, dvs. girig".

Härmed önskar Finlands Svenska Måltidsakademi en riktigt god sommar och bjuder på ett recept på snålsoppa av Marthaförbundet.

Text: Kommunikationsutskottet för Finlands Svenska Måltidsakademi: Mia Wikström, Yrsa Lindqvist, Leo Gammals och Tara Junker.

Snålsoppa

Recept av Finlands Svenska Marthaförbund r.f.

Ingredienser

1 knippe morötter

10 nypotatisar

6 dl vatten

1 liten blomkål

2 små färsklökar med blast

1–2 dl färsk spenat

2 dl färska ärter

Salt

1 krm vitpeppar

1 nypa socker

5 dl mjölk

2 dl grädde

Persilja


Gör så här:

Skrapa morötterna och den tvättade potatisen. Skiva moroten, klyv potatisen och slå över kokande vatten, salta. Låt koka i fem minuter.

Lägg i blomkålsbuketter. Slå på så mycket vatten att det nätt och jämnt täcker grönsakerna. Koka tills allt är al dente.

Skiva löken, skölj och strimla spenaten. Tillsätt löken, spenaten och ärterna i kastrullen.

Tillsätt gräddmjölken. Krydda lätt med peppar och socker. Koka upp under omrörning.

Låt koka några minuter. Strö över persilja. Avsmaka och njut.




Källor:

- Nina Colliander-Nyman & Leo Gammals: Potatis - roten till det goda

- Yrsa Lindqvist: Potatis – jordens guld och livets knöl

- Christian Tikkanen: Potatisgröt

- Arbus, smörgås och snålsoppa

- Är finlandssvenskar snåla?